Tillfälliga inspirationer

Blå båten och Tintin vid kajen mellan centralen och universitetsbiblioteket… de är eftersatta i underhållet, innandömet luktar av fukt och begynnande mögel. Jag och en vän har ofta fascinerats av se där båtarna. De har sett bättre dagar, men de har stil och karaktär som sätter fantasin i gungning.

Jag upptäckte att de hade öppet hus vissa dagar i veckan så vi gick dit. Insidan på Blå båten är dekorerad i maritim, aningen burlesk, parafernalia med mycket stämning. Ägaren hyr ut båten till sällskap som bröllop och liknande, i övrigt står de tomma och öde.

Blå båten och Tintin

Min vän fick en ide om att utöka verksamheten med ytterligare… verksamhet (det var en bra idé, och kanske inte riktigt min heller, så jag spar den ett tag till) och vi började spåna idéer och fantisera och stannade kvar länge på de nötta trädgårdsmöblerna uppställda på däcket och pratade.

Ägaren, fick vi veta, var inte där, utan på sin andra verksamhet, ett slags hotell bestående av cirkusvagnar i utkanten av Kirseberg… Dagen efter gick vi dit, fortfarande inspirerade… Grand Cirkus Hotell är kanske inte särskilt ”grand, utan mer som båtarna, lite nötta, skavda och fulla av ambiens och stämning som viskar om att bäst-före-datum redan passerat, men att det är okej ändå. De serverar kaffe i en termos de ställer på bordet utanför receptionen och ingen räknar antalet koppar du dricker…

Vi hittade ägaren till slut och började sondera terrängen lite, skulle han vara öppen för något samarbete i stil med ett ”offer you can’t refuse” och hans svar kom omedelbart och skarpt: ”Nej! Det skall vara precis som det är!”

Lite luft gick ur oss, men inte helt. Den där känslan av tillfälliga inspirationer som tar form till något nästan konkret – och att agera på den som om precis allt vore möjligt bara man vågade sig på att pröva… den var väldigt uppfriskande! Något som jag vill ta med, även om jag inte riktigt vet när jag skall använda den, men den känns värdefull att ha kvar.

Här borde jag kanske avsluta med något slags lärdom av det som hände för att sy ihop texten lite snyggt, men nä, det bli bara plattityder och jag sitter egentligen bara här och minns en känsla, som jag ville dela med mig av